De flesta ledarskapsmodeller är bara bleka kopior av den klassiska retoriken

Skriv ut

För 2300 år sedan mejslade antikens greker och senare romarna ut det som idag kallas för klassisk retorik, konsten att övertyga med det talade ordet. Föga anade de att människor i en avlägsen framtid skulle använda deras teknik och kalla det för ledarskap.

Precis som ledarskap handlar den klassiska retoriken om att övertyga. Notera att jag skriver "övertyga" och inte "tvinga". Nutida motivationsforskare verkar vara överens om att autonomi, d.v.s. att få bestämma själv, är viktigt för oss. Då måste ledarskap också handla om att övertyga till ett visst beteende, inte att tvinga fram det. 

I den klassiska retoriken beskrivs tre typer av argument som den framgångsrike talaren (och övertygaren) måste behärska till fullo. Intressant nog går dessa tankar igen i de flesta ledarstilsmodeller jag har stött på. Inget nytt under solen alltså.

Ethos, kan närmast översättas till trovärdighet. En talare (och ledare) måste ha ethos. Det innebär att talaren måste vara så pass trovärdig att åhörarna tar hans eller hennes argument på allvar. Under rubriken ethos hittar vi alla de argument som gör talaren trovärdig. Det kan bland annat vila på bevisad kompetens inom ett ämnesområde, utstrålning, utseende och ordval. Talaren kan också uppfattas som en av oss och därför vara värd att lyssna på. Möjligheterna är oändliga.

Det är inte en tillfällighet att en ledarskapsmodell som kallas Tillitsbaserat ledarskap är på ropet just nu. Att vi är mer villiga att följa en ledare som vi har tillit till är dock ingen nyhet. Vi följer den som har ethos, precis som antikens talare hävdade. "Same shit other wrapping", skulle en av mina tidigare kolleger skulle ha sagt. En annan variant på samma princip är Autentiskt ledarskap. En ledare ska vara sig själv. 

Logos är de logiska argumenten som talar till förnuftet. Det är argument baserade på fakta som inte går att säga emot. När det regnar blir det vått. Nuförtiden visar vi upp Excelark och punktlistor på PowerPoint-bilder för att stödja vår argumentation. Vi vänder och vrider på statistik för att visa att vår ståndpunkt är den rätta. Ibland hänvisar vi till regler, för regler är regler som en del säger.

Om du är bekant med ledarstilsmodellen Situationsanpassat Ledarskap vet du att en komponent i den är ett styrande ledarbeteende. Det är ett beteende som är grundat i logik och fakta. I Managerial Grid motsvarar dimensionen uppgiftsorientering det vi kallar logos i den klassiska retoriken. Inget nytt här.

Pathos är de argument som vänder sig till våra känslor. De involverar människor och relationer. Ett bra pathosargument ska kännas i magen och det är effektivt att lämna Excel och PowerPoint hemma, för att istället berätta en historia kryddad med metaforer och adjektiv.

Situationsanpassat Ledarskap kan vi koppla det stödjande ledarbeteendet till pathos. På samma sätt är Managerial Grids dimension relationsorientering tätt relaterat till pathos.

Ledarskapets ABC

En modell som är bevisat effektiv när vi ska påverka beteenden brukar kallas för ledarskapets ABC. De tre bokstäverna uttrycker på engelska Antecedent, Behaviour och Consequence. Idén är enkel. Varje beteende (B), föregås av en aktiverare (A) och följs av en konsekvens (C). Konsekvensen avgör om beteendet förstärks eller försvagas enligt följande:

Positiv förstärkning påstås vara det effektivaste sättet att påverka beteenden. Det är inte så konstigt, för positiv förstärkning ger oss en lyckokick. Vi mår bra när vi får beröm från andra människor och en extra slant i plånboken gör livet lite lättare att leva.

På samma sätt mår vi dåligt av positiv och negativ försvagning. Positiv och negativ handlar i det här sammanhanget om riktning, d.v.s. få något eller bli av med något. Ungefär som att ett negativt provsvar hos läkaren kan vara positivt, eftersom det innebär att man inte hittade viruset i din kropp.

Den klassiska retoriken kan ses som tekniken att bygga en effektiv aktiverare (antecedent), alltså A i modellen.

Gå tillbaka till rötterna

Vad blir då slutsatsen av detta? Är de flesta ledarskapsmodeller bara bleka kopior av den klassiska retoriken? Kanske tog jag i lite väl mycket när jag satte rubriken. Visst ska du studera många lika ledarstilar för att så småningom hitta din. Men om jag får ge ett tips: starta med den klassiska retoriken.

 

Tags: , ,