Logo HG

Ledarskap och föräldraskap - ett oskrivet kontrakt

Häromdagen hade jag ett långt samtal med ett av mina barn, när hen plötsligt ilsknade till. Plötsligt ur mitt perspektiv alltså. Ungen hade säkert byggt upp ilskan länge. "Du pappa!", sa hen, "Vi gör så här. När jag vill ha dina råd så ber jag om dem. Fram tills dess låter du bli att trycka på mig din självpåtagna klokhet.". I det ögonblicket formulerades vårt oskrivna kontrakt om.

Det finns nämligen ett oskrivet kontrakt mellan föräldrar och barn. Kontraktet reglerar vad föräldrarna får bestämma och vad barnet får bestämma. Det upprättas vid födseln och är i stort sett oförändrat fram till puberteten. Vid denna tid tar sig barnet rättigheten att ensidigt skriva om kontraktet, vilket undantagslöst leder till gnissel och konflikt. Kloka föräldrar förhandlar om kontraktet och okloka föräldrar hävdar sitt tolkningsföreträde in absurdum.

Under tonårstiden behöver kontraktet förhandlas om minst en gång i kvartalet. Tonåringens naturliga kamp för autonomi (självbestämmande) och förälderns lika naturliga kamp för kontroll måste hitta en rimlig balans. Förhandlingarna är minst lika svåra som fredsförhandlingar i en internationell konflikt och varje förhandlingstillfälle slutar med två missnöjda parter. Under en tid efter förhandlingen infinner sig ett bedrägligt lugn som gradvis övergår i ny konflikt och nya förhandlingar. Så rullar livet på under några år, innan relationen på allvar kan kallas för en vuxenrelation. Precis som i internationell diplomati, tjänar båda parter på att ha byggt upp en kärleksfull relation innan tonårstiden.

Det är likadant på jobbet

Nu skulle man ju kunna tro att vuxenlivet på arbetsplatsen är fritt från tonårskonflikter, men så är inte fallet. Det finns även här ett oskrivet kontrakt mellan den som leder och den som blir ledd. På arbetsplatsen kallas det för chef och medarbetare, snarare än förälder och barn. Principen är dock densamma. Kontraktet reglerar vilka beteenden ledaren får lov att påverka och hur denna påverkan får gå till. Om båda parter är överens om kontraktet och håller sig till det, får vi ett fungerande ledarskap. Om någon part bryter mot kontraktet, uppstår det gnissel.

På arbetsplatsen innebär kontraktet i regel att chefen får lova att leda och fördela arbetet. Hen får ge feedback, kritik och beröm. Det finns också ett handlingsutrymme för förändring av arbetssituationen, men bara inom vissa gränser. Kontraktet gäller enbart i arbetssituationen och är inte tillämpligt utanför jobbet. Chefen kan ju inte gå hem till den anställde och ställa krav på att hemmet möbleras om.

När jag utbildar i ledarskap finns ett oskrivet kontrakt mellan mig och deltagarna. Det följer en standardmall för vuxenutbildning och ser ungefär likadant ut varje gång. Jag kan till exempel få deltagarna att ställa sig i en ring och hålla varandra i händerna, för att illustrera gruppdynamik. Om jag skulle försöka få deltagarna att klä av sig nakna och krama varandra, skulle jag gå utanför kontraktet. Det skulle mötas av motstånd och sannolikt olydnad och myteri.

Mycket att vinna på att förhandla om kontraktet

Vi skulle vinna mycket på att lyfta fram det oskrivna kontraktet och prata om det. Kontraktet behöver revideras och förhandlas om med jämna mellanrum. På arbetsplatsen räcker det kanske med en gång per år, medan tonårsföräldern kallas till förhandlingsbordet en gång per kvartal.

Nu behöver det inte vara så krångligt som det låter att se över kontraktet. Det finns nämligen något vi skulle kunna kalla för Allmänna villkor. En samling överenskommelser som gäller alla kontrakt och som har hämtat sina formuleringar från den värdegrund som gäller i sammanhanget. De allmänna villkoren mellan tonåring och förälder innehåller till exempel passagen: "Förälder får berätta för tonåring att hen älskar tonåringen, men kan inte ställa krav på tonåringen att säga motsvarande.". På arbetsplatsen gäller det allmänna villkoret: "Medarbetaren får lov att säga emot chefen, men chefen har rätt att fatta det slutgiltiga beslutet.".

Acceptera de allmänna villkoren och förhandla om det som är viktigt. Föräldrar och chefer som fokuserar på det väsentliga och släpper småsakerna får glada, självständiga och framgångsrika barn respektive medarbetare. Medarbetare och tonåringar som låter chefen respektive föräldrarna tro att de har något att säga till om får en behaglig tillvaro. Vinna-vinna med andra ord.

© Torbjörn Jonasson / torbjorn@ledarstilsexperten.se / 0703-31 71 17
Free Joomla! templates by Engine Templates