Logo HG

Vad gör en arbetslös?

Efter mer än trettio år med arbete stirrar en arbetslös figur på mig i spegeln varje morgon. Det är förresten långt mer än 30 år, för jag var bara 15 år gammal när jag började jobba på helger och lov. I 43 år har jag kunnat identifiera mig med "en sådan som arbetar". Nu kan jag inte det längre och det känns mycket märkligt.

13 år som egenföretagare och nu bär verksamheten inte längre. Det är dags att söka jobb. Inget konstigt med det, men jag förstår plötsligt varför människor undviker ordet "arbetslös" och istället presenterar sig som "mellan jobb", "arbetssökande" eller i sociala medier som "söker nya möjligheter". "Arbetslös" låter som en skamlig sjukdom.

När jag var anställd eller egenföretagare hade jag daglig kontakt med andra människor. Det var kunder, arbetskamrater och konsultkolleger. Nu krymper plötsligt det sociala livet dagtid ihop som ett torkat plommon. Det är jag, min dator och ändlösa sökningar på lediga jobb och potentiella arbetsgivare. Jag står utanför och försöker komma in. På insidan sitter någon med makten att öppna eller stänga en dörr för mig, utan att jag kan påverka det i någon större omfattning. Mycket konstig känsla. Rent av obehaglig.

"Vad jobbar du med?" har jag frågat nya bekantskaper under alla år och jag har fått samma fråga tillbaka. Varje gång har jag kunnat svara "jag jobbar med...", men nu går det inte längre. Jag vet faktiskt inte vad jag ska svara, för jag vet inte vad en arbetslös egentligen gör. Jo, jag fattar att jag måste söka jobb med allt vad det innebär, men det det kanske inte täcker en hel arbetsdag. På något sätt måste jag skapa mening med resten av tiden för att inte ruttna ihop.

Släpp in mig!!!

Som bidragstagare befinner jag mig nu i en tvångströja som det är svårt att komma ur. Det ställs krav på mig att jag är aktivt arbetssökande, det köper jag till 100%. Men jag får inte ens tänka tankar som handlar om konsultuppdrag i eget bolag, för då är jag inte längre arbetslös. Ganska svårt att stänga av hjärnan, måste jag säga.

Vill jag behålla a-kassan måste jag dessutom vara beredd att pendla eller flytta. Jo, jag förstår även logiken i detta, men jag är ju inte en isolerad individ. Jag har familj med ett barn hemma och jag har en 90-årig pappa som behöver min hjälp. Ska jag rycka upp dem med rötterna och ta dem med mig när jag flyttar? Då blir ju min fru arbetslös och måste vara beredd att flytta. Moment 22 in absurdum.

Nej, politiker som tror att människor hellre går på bidrag än jobbar är ute och cyklar rejält. Visst är jag kanske inte beredd att ta vilket jobb som helst ännu. Jag vill ju ha lite utväxling på all utbildning och all min erfarenhet, men jag är inte speciellt kräsen. Faktum är att jag säger så här: "Släpp in mig, så kommer jag att göra nytta, skapa värde och leverera, oavsett vilket jobb det handlar om". 

Tags:

Kommentarer  

0 #1 Margareta Bergström 2019-11-13 18:02
Hej Torbjörn! Jag vill gärna bjuda in dig till att se på en affärsmöjlighet där du inte behöver känna dig arbetslös. Tisdag den 19 November håller vi en kort Business Briefing i Helsingborg kl 18.30 - 20.00. Kom och se om det är något för dig! Med vänlig hälsning, Margareta
Citera

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

© Torbjörn Jonasson / torbjorn@ledarstilsexperten.se / 0703-31 71 17
Free Joomla! templates by Engine Templates