På spaning efter ledarskapets ursprung - det obändiga behovet av att organisera

Skriv ut

Varje gång jag sätter en grupp människor i arbete med att lösa en uppgift händer samma sak. En eller flera individer börjar organisera arbetet. Någon enstaka gång uppstår en fri diskussion om hur arbetet ska genomföras, men oftast är det någon som tar ledningen.

När jag har möjlighet att studera grupper över en längre tid, visar det sig att det alltid är samma individer som tar täten. Det är inte nog med det. Om dessa individer kommer in i arbetet efter att gruppen organiserat, går de in och ändrar på något, även när arbetet flyter på. Beteendet beskrivs bra av grupprollen "shaper" i Meredith Belbins modell över grupproller.

Varifrån kommer detta obändiga behov av att organisera, även när det inte behövs? Är det ett inlärt beteende som har förstärkts sedan barnsben, eller är det medfött? Vad har det funnits för evolutionära fördelar med att organisera?

Jägare och samlare

I homo sapiens gryning för 200 000 till 300 000 år sedan (arkeologi är ingen exakt vetenskap), tror vi att våra förfäder levde i smågrupper. De var jägare och samlare och hade troligen samma grundläggande behov som vi har, nämligen att överleva och att fortplanta sig.

I jakten på stora och farliga byten var det förmodligen en stor fördel att kunna agera organiserat och synkroniserat. En grupp jägare kunde säkerligen fälla ett byte tillsammans, genom ren självorganisering. Varje individ såg vad som borde göras och gjorde sitt. Denna typ av självorganisation ser vi fortfarande i grupper, när vi ska utföra enkla arbetsuppgifter som kräver mer än en person.

Men när det gäller mer krävande och komplexa arbetsuppgifter krävs ledning av organiseringen. Det krävs att någon tar täten och synkroniserar allas insats. Om denna typ av ledarskap uppstod tidigt i homo sapiens historia, skulle vi kunna tänka oss att vissa individer hade lättare för det än andra. De blev kanske ledare och fick därmed vissa fördelar när det gällde att fortplanta sig. På så sätt kom evolutionen att förstärka någon form av ledaregenskap eller organiseringsförmåga. I så fall skulle de sentida ättlingar som idag alltid tar täten och börjar organisera, ha ett nedärvt behov av att göra så.

Vi skulle också kunna tänka oss att behovet av organisering inte uppstod förrän homo sapiens började bli bofast för sådär 10 000 till 12 000 år sedan. Då är det tveksamt om organiseringsbehovet utvecklats genom evolution. Då kanske det istället handlar om ett inlärt beteende som förts vidare genom uppfostran och kultur.

Dagens envetna organiserare

Om behovet att organisera är medfött och extra starkt hos vissa individer, blir det svårare att hantera de fall när överdrivet organiserande dödar initiativet och engagemanget hos övriga. Att be någon med ett nedärvt behov att sluta tillfredsställa det behovet, skulle vara som att be individen sluta andas. Det går nog inte.

Om beteendet att organisera istället är inlärt, går det ju att lära om. Då kan den överdrivet organiserande "shapern" kanske dämpas en aning, så att även övriga gruppmedlemmar får en chans att tänka själva. På så sätt kan vi använda alla hjärnor och nå mycket bättre resultat än vi kan göra med bara en hjärna och många händer.

"Men det är väl bra att någon går in och organiserar?", kan man tänka. "Hur skulle det annars se ut?"

Ja, det är bra, men det finns en baksida. Att organisera en grupps arbete är många gånger en nödvändighet för att lyckas med uppgiften. Baksidan är när organisatören kväver övrig gruppmedlemmars kreativitet, och det är inte helt ovanligt. Det blir så viktigt för den mer eller mindre självpåtagne ledaren att driva igenom sin vilja, att arbetet stannar av. Ibland tillfälligt, ibland för alltid. 

"Gör det själv då, så att du får det som du vill ha det. Jag kan göra något annat under tiden." De negativa reaktionerna kan bli förödande.

Så oavsett om det är ett djupt liggande behov i urhjärnan eller ett inlärt beteende, måste det bemästras. Organisering är ett område där alla ledare bör tänka lagom. Inte för mycket, inte för lite.

Tags: , , ,