Jag hade en lärare i gymnasiet som ville döpa om mig till Thomas, efter bibelns Thomas tvivlaren. Alla mina klasskamrater frågade nämligen "hur", medan jag frågade "varför".

"Varför" har präglat hela mitt liv. I varje inlärningssituation har jag sökt svaret på just den frågan. "Varför" ska man göra så här? "Varför" fungerar det på detta viset? Nästan som en sjuk parodi på rumpnissarna i Ronja Rövardotter (de som gick runt och frågade "vaffö då då" och "vaffö gör hon på dette viset"). Lärare som inte har kunnat förklara varför, har jag snabbt flyttat till det fack i hjärnan som är reserverat för dumskallar.

#metoo satte en sten i rullning. Nej, det är för svag beskrivning. #metoo startade en lavin som fortfarande rullar. Samhällets syn på mansrollen, jargonger, kränkningar och allmänt skitstövelbeteende är förändrat. För alltid hoppas jag. Ändå fortsätter gamla vanor och har man bara tillräckligt hög status kan man bete sig hur som helst.

Det senaste drevet mot en känd skådespelare handlade visserligen om beteenden som skedde för länge sedan (alltså för några år sedan). Men det visades ingen ånger eller erkännande av skuld (om jag tolkar nyhetsrapporteringen rätt). Med #metoo har vi satt sökarljuset på oönskade beteenden, men jag tror inte att vi på allvar har förändrat några värderingar.

Det är inte farligt att ha olika åsikter! Olika åsikter är inget annat än olika syn på hur framtiden ska se ut och hur vi ska ta oss dit.

Om jag har en åsikt och du har en annan, är det stor risk att vår dialog byts ut mot två monologer. Vi försöker överbevisa varandra, istället för att ta in den andres idéer.

Jag hjälper chefer, företag och organisationer att utveckla ett humant ledarskap. Allt bygger på min orubbliga tro på att bra ledare leder medarbetarna som de vill bli ledda.

Jag stod inför en grupp människor och pratade om humant ledarskap, när en av deltagarna lät sin stämma ljuda över församlingen. "Det här är ju bara gammal skåpmat", sa hen och jag tände till. Inte med min vanliga, lätt irriterade attityd till människor som försöker skjuta mina argument i sank. Den här gången blev jag positivt överraskad och tänkte att här fanns verkligen en människa som hade fattat vad det handlar om.

Evidensbaserat ledarskap är en vacker tanke. Tänk att kunna bevisa att en viss ledarstil alltid fungerar. Eller att en viss form av grupputveckling alltid ger X% förbättring av något. Tyvärr tror jag att det är en ouppnåelig utopi och jag ska förklara varför jag tror det.